Begreppet psykologisk trygghet myntades av Amy Edmondson, professor vid Harvard Business School, och syftar på ett mellanmänskligt klimat där det är välkommet att dela med sig av idéer, frågor, misstag och feedback. Ett sådant klimat bidrar till ökad trygghet på arbetsplatsen, något som har stor påverkan på hållbar utveckling och hälsa.
De positiva effekterna av psykologisk trygghet för individ, grupp och organisation är många: det främjar hälsa, lärande, adaptiv förmåga, innovationskraft, prestation, delaktighet och engagemang. Det stärker kommunikation, lärande, problemlösning, konflikthantering och samarbete. Sammantaget bidrar psykologisk trygghet till en ökad känsla av meningsfullhet i arbetet, något som har stark påverkan på vår hälsa och prestation. Meningsfullhet stärker bland annat motivation, sänker stressnivåerna och ökar individens förmåga att hantera stress.
För att skapa psykologisk trygghet behöver medarbetare och ledare tillgång till kunskap, resurser, stöd och verktyg. Det egna måendet är en stark påverkansfaktorer på individens möjlighet att bidra till trygghet, hälsa och utveckling på jobbet. Vi kan alla påverkas negativt av exempelvis livshändelser, hög arbetsbelastning, relations- eller sömnproblem. Hur vi mår avgör hur vi agerar, både hemma och på jobbet. Beteenden smittar och negativa attityder mer så än positiva. Därför har jag valt att göra stöd vid behov till en del av våra abonnemangstjänster för utveckling och hälsa. Läs mer om våra abonnemang här och här.
Gå vidare till kontakt och bokning här.
Arbetar ni med psykologisk trygghet idag?
I så fall vet ni redan vilka fördelar det kan ge, men när kontrollerade ni status på den psykologiska tryggheten på er arbetsplats senast? Läs mer om mätning och analys här.
Fördelarna med psykologisk trygghet
Fördelarna med psykologisk trygghet för individer, grupper och organisationer är många, på såväl kort- som på lång sikt.
Här kommer några exempel:
Individuell utveckling:
- Ökad kreativitet och innovation -Ökar bland annat individens problemlösningsförmåga och motivation.
- Lärande och öppenhet för feedback -bidrar bland annat till ökade insikter och kunskaper om uppdraget, verksamheten samt egna och andras kommunikationsmönster.
- Självförtroende och trygghet -krävs för att våga dela insikter, åsikter och idéer.
Grupputveckling:
- Effektiv kommunikation: Trygga grupper har färre kommunikationsbarriärer, vilket förbättrar problemlösning och beslutsfattande
- Bättre konflikthantering: I en trygg miljö hanteras konflikter konstruktivt, då svåra frågor kan lyftas utan rädsla för personliga attacker
- Ökad tillit och sammanhållning: När åsikter och bidrag respekteras, stärks tilliten, samarbetet och teamets effektivitet.
Organisatorisk utveckling:
För organisationer leder psykologisk trygghet till långsiktiga förbättringar i prestation och kultur:
- Innovation och tillväxt: Psykologisk trygghet uppmuntrar medarbetare att ta risker och tänka utanför ramarna, vilket ofta leder till ökad innovation och nya sätt att lösa problem.
- Vaccinera verksamheten mot kriser: Hög grad av tillit och kommunikation leder till att potentiella problem kan upptäckas tidigt och därmed förhindras det att de utvecklas till kriser.
- Förbättrad kultur: En kultur präglad av psykologisk trygghet gör misstag till drivkraft för lärande och utveckling. Det skapar en flexibel och hållbar organisation som växer i takt med både medarbetare och omvärld.
- Minskade kostnader för personalomsättning och rekrytering: Medarbetare som upplever trygghet på jobbet är mer benägna att vara lojala och stanna kvar i organisationen.
- Ökad kompetens inom konstruktiv konflikthantering minskar stress, ökar hälsa och effektivitet.